torsdag, april 21, 2016

Våren är bedräglig.
Vi ska inte nämna den vid namn,
då flyr den, skrämd av sin egen
framfusighet.

onsdag, april 20, 2016

Häromkvällen:
Jag gick en sväng över kyrkogården.
Inte i vanmakt som jag brukade, nej mest för att gå just då.
Det hade regnat, doften slog emot mig, förvånade
som alltid första gången varje år. Fåglarna sjöng.
Skymningstimmen.

Jag känner mig som ett motsträvigt barn då när
när den vuxne står böjd över sängen och
ruskar, ropar, rasar - vakna, stig upp. Nu!
Täcket över huvudet, kudden att sjunka ner i,
handen som kramar trygghet.
Jag känner mig som ett barn.
Vill inte än.

Men våren. Våren viskar.
Enträget.
Så länge sedan jag hörde det.
Och han ler.
Jo jag ser det.
Han ler.